Tacksam MFF-pinne i Norge

Sarpsborg-MFF 1-1. Gammeldags fotbollsunderhållning, villkorad av Sarpsborg. Långa bollar, längre inkast, hög press, hårt arbete, bottenlös energi, noll briljans. Egentligen en match ovärdig Europa league 2018 - sagt med all respekt för ett lag som ger uttrycket "spela efter sina resurser" full täckning. MFF bör vara tacksamt över 1-1, låt vara att Sarpsborgs kvitteringsmål kom sent. MFF bör också vara tacksamt över att Markus Rosenberg slapp utvisning, hans hockeytackling på en oskyddad motståndare var "röd" med råge. Generellt var det ganska påtaglig frustration i MFF-leden. Kanske pga missnöje med underlaget, en svårbemästrad norsk variant av konstgräs. Kanske för att motståndet skavde, gnagde, irriterade...hela, hela tiden. MFF fick aldrig något andrum, aldrig någon tid för ordnat spel. Knattemittfältarna åts upp, konstruktiviteten försvann. Samtidigt som svagheterna i en hårt ansatt backlinje blottades: Bengtsson lite seg i vändningarna, Safari tyngre för varje match som går. Åren tar ut sin rätt, även för beundransvärda ikoner. Men målet var snyggt: Rieks välavvägda passning, Vindheims avslut ur närmast dödvinkel. Där visade MFF åtminstone en glimt av klass. Mer sånt lär behövas i hemmareturen om ett par veckor, annars vinner primitiviteten.