Krönikör som skiter på sig

"Lägg ner skiten", gastade en sportkrönikör på Aftonbladet efter helgens finnkamp i friidrott. Det tycker jag var dumt skrivet. Mycket dumt. Man kan förvisso förundras över utvecklingen. Resultaten som i vissa fall ligger kvar på 1940-talsnivå. Publikintresset som bevisligen klingat av. Finlands tillbakagång som friidrottsnation, klart tydligare än Sveriges. Den uteblivna analysen från alltför insyltade tv-kommentatorer. Men varför lägga ner? Vad är det som är så jobbigt för krönikören? Vad mer borde skrotas? Allt som inte är som det en gång var? I så fall får krönikören själv kanske passa sig. Vem behöver sportkrönikor idag? Finns där nåt allmänintresse att tala om? Tveksamt. Finnkampen lockar nog fler, trots allt. Så ja må den leva, säger jag. Friidrotten behöver sin klassiker och man ska inte vá missunnsam. Sen kan formen säkert diskuteras, eventuellt något slags förnyelse av konceptet. Exakt hur är jag inte människa att komma på...möjligen att ta in Norge i gemenskapen och köra två deltagare per tävlingsgren? Vill minnas att försök i den riktningen gjordes vid något tillfälle redan på 50-talet. Huruvida Norge har den erforderliga bredden på sin friidrott idag vet jag förstås inte - men på toppen är de faktiskt bättre än både Sverige och Finland.