Nöjd med att inte vara missnöjd

Pust, stön, suck, flämt. SD får bara 18 procent i SCB:s dagsaktuella väljarundersökning. Det bör betyda att partiet landar på max 25 i valet. En lättnad i förhållande till mina mardrömmar om 30. Ja, ja, man får vá nöjd med mycket konstigheter nuförtiden. Mest nöjd är jag nog med att inte vara missnöjd. Varför skulle jag? Född i vackra Blekinge, uppvuxen i ostkustens pärla Oskarshamn, vildvuxen i syndiga Karlskrona, mogenvuxen i mångkulturella Malmö. Svensk uti tåspetsarna. Välfärdsbarn, förvisso ett stökigt. Inga krigserfarenheter, ingen aning om hur det känns att tvingas fly för ett bättre liv. Ren tur, alltihop. Jag skulle ju ljuga om jag sa att jag valt att födas i Sverige. Min vagga kunde lika gärna stått i Eritrea, Syrien, Afghanistan...eller tänker jag fel nu? För stort, för smått, för dumt? Okej, kalla mig norrman. Eller byfåne. Eller fubbick. Kalla mig vad faan som helst. Utom Sverigedemokrat. Där går gränsen.