"Absurd" premiärseger

Sverige-Sydkorea 1-0. När Sverige vinner sin premiärmatch i VM ska man vara glad, annars är man väl per definition ingen riktig svenne. Det är jag också. Glad. Men behärskat glad, inte okontrollerat upprymd typ som Härenstam i tv. Stör mig på att VAR avgjorde. Vet inte vad VAR är en förkortning av, vet bara vad det betyder. Nämligen att ett helt domarkollegium sitter i slutet rum och kollar på tv-repriser - med mandat att förminska huvuddomaren och hans assistenter till halvfigurer. I min fotbollsbok fullständigt absurt. Här inträffar alltså det smått fantastiska att Sverige vinner på en straff, utdömd retroaktivt mitt i ett farligt koreanskt anfall. Huvuddomaren hade precis friat för situationen ifråga men blev tydligen uppringd av "gänget i rummet". Tagen i örat. Ombedd att videogranska situationen på en monitor strax utanför planytan. Och visa mig den rättsskipare som i det läget vågar stå på sig mot fotbollens nyinstiftade version av Högsta Domstolen. Ingen som är rädd om jobbet, skulle jag tro. Personligen tycker jag inte tv-repriserna av den aktuella situationen ger något entydigt besked - och då finns en gyllene regel: hellre fria än fälla. Fanns förr, i alla fall. VAR är i mina ögon förödande för fotbollen. Tar bort rätten till mänskliga misstag. Upphöjer efterklokheten till norm. Som om varje tveksam eller diffus matchsituation kunde klargöras i ett videorum. Som om fotbollen hade hur mycket pengar som helst: jag menar, vad kostar det inte att arvodera cirka tio domare per match? Men som sagt, idag bör man vara glad. Systemet gynnade ju Sverige. Segern var dessutom, i någon mening, rättvis. Synd bara att ingen av de sjysta målchanserna kunde utnyttjas. Matchen som sådan var slätstruken, kanske den sämsta hittills i VM. Pontus Jansson ersatte en sjuk Lindelöf i startelvan, kul att se hur väl han tog vara på chansen. S k hjälte blev dock kapten Granqvist. Det var han som slog förseningsstraffen.