Guldet i rätta händer

Spanien-Sverige 29-23. Svensk ledning i halvtid, 14-12. Så långt hopp om ett sensationellt EM-guld. Sen visade det sig att Spanien bara tagit 30 minuter på sig att göra läxan. Efter pausvilan blev ett sönderläst svenskt landslag överkört. Allt som krävdes var ett nytt försvarsspel från spansk sida: utgrupperat, offensivt, aggressivt. Plus en ny målvakt. Eller rättare sagt en gammal. In kom den levande legenden Sterbik, snart 40. Jag trodde han hade slutat, alldeles tydligt icke. Sterbik, som budats i sista stund pga målvaktsskada i den ordinarie besättningen, kan skrämma motståndare ännu. Imponerande typ, måste jag säga. Kul att han fick ett EM-guld på handbollsålderns höst. Och helt rätt att Spanien vann. Utklassar man Frankrike i semifinalen och följer upp med en finalkross som denna är värdigheten s a s total. För svensk del är silver självklart att betrakta som en succé. Vill man vara petig kan man förstås hävda att placeringen blev bättre än prestationen i stort: Sverige vann fyra matcher och förlorade lika många. Fast Danmarksmatchen förlåter allt, den insatsen var verkligen heroisk. Synd att festen är över. I morgon blir det falukorv igen: Karlskrona-Skövde i ligan.