Far till alla barnen...

God afton. Får jag lov att malla mig lite innan sommar-OS faller helt i glömska? Tack. Då kan jag berätta att åtta av de svenska olympierna i Rio var mina barn. Ja alltså, i den meningen att jag var först med att skriva om dem i pressen (är jag nästan säker på). Ida Marko-Varga (f d Mattsson) och Ida Lindborg i simning, Andreas Nilsson och Sabina Jakobsen i handboll, Mia Hermansson i judo, Anna Laurell i boxning, Fredrik Schön i brottning, Axel Härstedt i friidrottens diskus. Alla dessa skrev jag om i Sydsvenskan, inom ramen för det vi kallade Sport i Omkretsen eller Sport i Lund. Åren kring och efter millennieskiftet, närmre bestämt. När dröm ännu var dröm, när talangerna ännu var talanger. Det betyder inte att jag har upptäckt dem, så pretentiös vill jag inte vara. I ärlighetens namn skrev jag ju om desto fler idrottsungdomar som aldrig blev olympier. Men att åtta verkligen blev det rör mig faktiskt på djupet. Undrar om de sparat klippen - och om de kommer ihåg farbrorn som tog fram dem i ljuset...