Problem med självbilden, MFF?

Knappt hann allsvenskan sluta förrän hela havet stormar i MFF. Missnöjda spelare, ifrågasatt tränare, trängd sportchef, uppretade fans; allt på en gång. Som om laget gjort ett praktfullt fiasko. Det tycker inte jag. En tredjeplats ska man vara stolt över...MFF var inte bättre än så men la ändå lag som AIK, Helsingborg och Göteborg bakom sig. Det är ok i min bok. Sen kan tränarfrågan föralldel diskuteras, själv gjorde jag det i samma ögonblick som Rikard Norling anställdes. Mannen hade inga särskilda meriter att peka på, om man inte räknar filosofiska utläggningar och diffusa metaforer som poänggivande tränarämnen. Och det gör man inte, såvitt jag vet. Ändå är det svårt att kritisera Norling: under hans ledning har MFF blivit tvåa och trea i allsvenskan, vilken annan tränare som helst skulle vara mallig över ett sånt facit. Problemet med MFF, misstänker jag, är storhetsvansinnet. Det där att endast guld duger. Media här nere gör sitt bästa för att understödja hetsjakten, det finns reportrar som lika gärna kunde tagit plats i supporterklacken. Men okej, MFF gör kanske klokt i att skiljas från Norling. Eller om det är tvärtom - att Norling gör klokt i att skiljas från MFF, av ren självbevarelsedrift. Vi får väl se inom kort. F ö är Conny Karlsson ledig, han om någon skulle nog palla trycket i och omkring MFF. Om man nu vill ha en tränare som är bra på resultat men värdelös på metaforer.