Lugi starkt - även utan hjälp...

Kunde av olika skäl inte besöka Malmö Arena idag för att bevittna handbollsslaget om Skåne. Hann dock se Ystad-Lugi på tv - och förundras över en specifik spelares dubbla huvudroller. Jag tänker på Ystads Sebastian Seifert. Bäst i sitt eget lag i första halvlek, bäst i motståndarlaget i andra. Okej, det senare är en överdrift. Men bara en mild. Ystad ledde med 16-12 i paus, så långt var Seifert lysande. Sen inledde samme Seifert andra halvlek med att skjuta eller strula bort fyra, möjligen fem, Ystadanfall i rad. Förödande. Vips var Lugi ikapp och snart nog förbi. 26-30 till slut, kassaskåpssäker Lugivinst. Och allt ska förstås inte skyllas på Sebastian Seiferts märkliga förvandlingsnummer. Årets Lugi är riktigt starkt, det vågar man väl slå fast nu. Bättre än Ystad i nästan alla positioner, vänstersex inte minst i just den här matchen: Gudmundsson gjorde tio mål, Philip Nilsson inget. Såna siffror säger ingenting om duons inbördes styrkeförhållande, men däremot allt om lagens. Ystad använde helt enkelt inte sin vänsterkant, varken i uppställt spel eller i kontringsfasen. Lugi involverade båda sina kanter, höger som vänster, och fick på så sätt ett helt annat flow i spelet. Låt vara att det dröjde - och att viss hjälp alltså kom från högst oväntat håll. Dagens andra match har jag bara slutresultatet på: Malmö-Kristianstad 22-25. Larmklockorna ringer: HK Malmö kan bli den här säsongens H 43.