Fotbollsgalan fegade ur

Introt kan ha varit det rörigaste och skränigaste som världen skådat, oavsett sammanhang. Direkt därpå intog en rocksnubbe vid namn Almqvist scenen för att dela ut pris till Årets forward. Ingen hit det heller, snudd på magplask. Men sen tog den sig, kvällens fotbollsgala i tv. Inte så att den nådde några svindlande höjder, snarare kanske en 2a på en betygsskala 1-5. Det blir som det blir, år efter år: programledare som följer knastertorra manus, prisutdelare som hämtas från nöjessvängens alla möjliga hörn, pliktskyldiga tal utan egentligt innehåll från dem som får utmärkelserna. Därtill lite musikunderhållning av skiftande kvalitet, och möjligen nåt stänk av humor. Plus ideliga reklamavbrott eftersom jippot ägs av Fyran. Är jag elak nu? Okej, då ska jag bli snäll. Anders Svensson var både avspänd och rolig på scen. Det var knappast Fredrik Ljungberg - men där fick vi å andra sidan uppleva ett ögonblick av magi när han förärades specialpriset i kategorin "f d svenska fotbollshjältar". Lätt att glömma hur bra han var en gång, Ljungberg. Prisutdelare här var f ö danske målvaktslegenden Peter Schmeichel, det gjorde verkligen inte saken sämre. Undrar om Zlatan deltog i applåderandet, tv-kamerorna gav inget svar. Lika lite som de gjorde det på frågan huruvida Ljungberg i sin tur applåderade Zlatan vid ceremonin för Guldbollen. Fegt eller underdånigt, annars hade det väl varit "bra tv" att visa hur det egentligen står till mellan Den långe och Den korte. Fast skit samma, kanske. Hoppas fotbollsfolket hade kul på sin firmafest, det hade de nog eftersom Sundhage med gitarren var där. Jag som tittare kollar hellre på match.