Jag gillar Anna Anka. Ja, bortsett från hennes åsikter då. De delar jag nästan inte alls, utom på någon enstaka punkt kanske.
Vad jag gillar med Anna Anka är hennes mod. Vad jag beundrar är hennes (ofrivilliga?) förmåga att uppröra känslor, väcka debatt. Vad jag försvarar är hennes självklara rätt att tycka som hon gör.
Utan att bli kallad knäppgök. Eller pappskalle. Eller lyxfnask. Utan att bli förlöjligad av uppblåsta presskrönikörer och bittra proffsfeminister.
Här i den svenska ankdammen alltså.
Som om inte själva typen Anna Anka existerade även här. Vilket jag är rätt säker på att det gör. Unga skrupelfria damer som gifter sig med äldre förmögna herrar…skulle det vara en amerikansk specialitet? Tror jag inte. Och tjänstehjon i hemmet, nog kan det påträffas i Danderyd lika väl som i Hollywood. Däremot vågar jag inte uttala mig om den där speciella morgonaktiviteten Anna Anka nämnde som närmast självklar (vid adekvat önskemål).
Det suger att gissa men jag avstår.
S E
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar