Norges handbollsdamer, suck. Bland det bästa idrottsvärlden har att erbjuda. Gårdagens EM-final mot Danmark var spännande i en halvlek, sen urartade det i ren uppvisning. 31-23 som slutresultat, 18-11 efter paus. Led med Danmark men kan förstå genomklappningen. Att möta helskärpta norskor måste kännas nästintill hopplöst. Inget bekommer dem. Här fick de en taskig start, gjorde inte mål förrän i åttonde minuten vilket är en halv evighet i handboll. Danmark hade 2-0, kunde haft mer. Utan att det spelat roll. Norge låter sig inte stressas av en trög matchupptakt. Man maler på, vet att det lossnar.
*. *. *
Lite överraskande ändå med Norges särklass i det här mästerskapet. Några av de mest tongivande spelarna på senare år saknades, laget såg mindre skräckinjagande ut än vanligt. På pappret. På planen var allt sig likt, bara i delvis nya händer. Deile t ex. Niometare med låg tyngdpunkt och oavbruten attackvilja. Alltså, var hittar norsk damhandboll alla sina fynd? Det fanns flera med henne - men också en del väletablerade ess. Som Henny Reistad. Makalöst skicklig, ser ut att kunna göra mål när hon själv vill. Ibland föredrar hon att spela fram, hon är bäst på det också. Norge har helt enkelt allt som krävs för succé. Målvakterna (Solberg i finalen, grym), försvarsspelet, anfallskraften. Speeden, modet och tron på den egna förmågan.
*. *. *
Hörde jag rätt var detta norsk damhandbolls tionde EM-guld. Snacka om stora triumfer som stapelvara. VM-guld och OS-guld kan läggas till, i vilken omfattning vet jag inte. Men förbundskaptenen som varit med om det mesta av det bästa stiger av nu, sades det. Islänning, Hergeirsson vid namn. Inte Åsa-Nisse, som jag brukat skriva genom åren. Likheten med min gamle matinéhjälte är ju slående - men bara på ytan, ”Nesse” kunde nog inte mycket om handboll. Till Norges ledargarnityr hör f ö även Sjökvisten. Nä, nu blev jag oseriös. Mats Olsson, menar jag förstås. Malmöpåg i grunden, norsk målvaktstränare sedan länge. Rätt man på rätt post, fast i fel (?) landslag; Olsson var själv en högklassig burväktare när det begav sig.
*. *. *
Roligast igår var bronsmatchen mellan Ungern och Frankrike. Där fanns den dramatik som uteblev i finalen. Ungern vann, 25-24. Brann mer för medalj än de på den punkten bortskämda fransyskorna. Kul med lite omväxling på pallen, bra för handbollen i stort. Ungern hade också mästerskapets skyttedrottning i högernian Kluiber. Runt 60 mål, förvisso många på straff. Man måste inte vara storvuxen i handboll: Kluiber mäter blygsamma 170 cm på höjden men kompenserar med explosivitet och teknik. En sån vänsterhand hade vi behövt i Sverige. Går inte att beställa i färdigvara, tyvärr. Möjligen att utbilda på sikt. Framtida mästerskap lär ge svar. Tack för detta, fängslande tv-underhållning så länge det varade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar