Sverige sargat - men vidare...

Sverige-Polen 28-26. Lagergren struken av medicinska skäl. Nielsen på läktaren med känningar i ett knä. Gottfridsson ut lårskadad med kvarten kvar. Frågetecknen hopar sig inför Sveriges fortsatta utmaningar i handbolls-EM. Klarar vi oss utan tre bärande spelare? Rimligen inte. Möjligen i någon enstaka match, men knappast i fyra vilket det handlar om i huvudrundan. Dessbättre finns det väl visst hopp om Jim Gottfridsson. Åtminstone var han själv positiv direkt efter Polenmatchen. Just Gottfridsson är i det närmaste oersättlig, skulle jag säga. Ingen annan i truppen har liksom svart bälte i spelsinne. Enda alternativet som playmaker är Linus Arnesson, hittills i detta EM nyttjad som något av nödlösning på högernio. I rätt position har Arnesson sina förtjänster, absolut, men Gottfridssonnivå når han inte. Skönt ändå att Sverige fick avsluta gruppspelet med seger. Och en spelmässig uppryckning jämfört med Slovenienmatchen. Kanterna involverades, Stycket satte sina lägen, Thurin kom in och gav oblyga smakprov på sin vänsterbössa. Det negativa hoppar vi över den här gången. En eloge till Polen förresten. Generationsväxlat, många unga killar, någon eller några av dem säkert framtida stjärnor.