Dubbelhjälp räddade inte Sverige

Sverige-Norge 20-23, Island knäckte den portugisiska koden. Ungern slog Slovenien. Sverige fick all den hjälp omständigheterna krävde för fortsatt strid om en semifinalplats - men gick bet på sin egen del av ekvationen. Möjligen pga taktisk härdsmälta: Andreas Nilsson bänkad från start, ett anfallsvapen mindre. Jag förstår syftet - slippa byten anfall/försvar - men ifrågasätter idén. Vilket annat lag skulle komma på tanken att peta sin bästa mittsexa av just det skälet? Var det inte att redan på förhand upplysa Norge om att vi inte trodde på vår normala spelidé? Funderingar bara, ingen "dom". Förbundskaptenen och hans stab begriper förhoppningsvis handboll bättre än jag. Utfallet blev dock ingen hit. Sverige gjorde åtta mål i första halvlek. Skyttarna kom inte till, spärrarna som Nilsson brukar fixa uteblev nästan helt, inspelen likaså. "Stycket" togs till nåder i andra halvlek, det löste inga knutar även om anfallsspelet blev marginellt bättre. Något annat var förstås knappast möjligt. Vad som var bra i Sverige matchen igenom var försvarsspelet. Att hålla Norge nere på 23 mål är urstarkt alla dar om året. Här bidrog även Palicka i buren, låt vara att han hade sin jämlike i Norges fantom Bergerud. Bästa målskytt i Sverige blev en riktig högoddsare: Lucas Pellas från Lugi. Inbytt sent i ett skede där straffkasten duggade tätt. Pellas satte fyra av fem, gjorde dessutom ett mål från kanten. En ljusglimt i dunklet, så att säga. Mörker vore fel att tala om. Sverige stred verkligen för sin heder, respekt för det.