Högervridet handbollshaveri

Sverige-Slovenien 19-21. Säg den glädje som varar. Att förlora mot Slovenien i handboll är förvisso ingen skam - men sättet, strategin, spelet. Allt som lyste i förrgår var nersläckt ikväll. I 60 fulla minuter. Häpnadsväckande. Visst, motståndet var som sagt annorlunda. Mer anmärkningsvärt var dock att Sverige kom till spel utan en EM-värdig uppställning. Ja, det står jag för. Att ta ut en enda vänsterhänt "nia" i truppen var hasard från början, särskilt som the one & only Albin Lagergren hade skadebekymmer redan då. Nu gick han tydligen sönder igen mot Schweiz och då satt vi där med "priset". Idel högerhänta på nio meter, rörigt och obalanserat, lätt fångat för de smarta slovenerna. Reserven Jack Thurin kunde skrivits in i truppen som ersättare för Lagergren, ledningen valde att inte göra det. Lite typiskt svenskt: Thurin är 20 år ung och oprövad, då ska man stå på tillväxt, inte härdas i hetluft förrän "tiden är inne". Häromåret hade vi förresten Andreas Cederholm som ett alternativ i positionen, var har han tagit vägen? Sen har jag en fråga i min egenskap av självutnämnd ordförande i Styckets fanklubb. Varför fick just han bära hundhuvudet för kvällens kollektiva fiasko? Hur tänkte förbundskaptenen där? Sant är att Stycket brände två av fyra lägen i första halvlek, men att för den skull tvingas sitta av hela andra kändes som ett personligt straff långt bortom normal anständighet. Jag menar, skulle spelare bänkas efter skottprocent hade t ex Ekdahl Du Rietz redan gjort sitt i turneringen. Precis som Frankrike! Ser man på, där fick jag med det också. Två raka förluster för en av de tyngsta förhandsfavoriterna, kors i taket.