Puckat i SVT

Julafton i SVT nu. Junior-VM i ishockey alltså. Marie Lehmann tindrar med ögonen som barn inför tomtebesök, experterna runt henne knackar liksom på rutan: finns det några snälla tittare där ute i stugorna? Klart att det finns. Som man hetsar får man svar. Ungdomsidrott generellt uppskattas ju av de breda massorna, det om något lärde jag mig under alla år som Lundaspelsreporter. Och gudarna ska veta - och förhoppningsvis förlåta - att även jag varit Lehmannsk. Ryckts med, förstorat upp, tappat perspektiv, glömt vad det handlar om. Jag förstår själva syndromet, så att säga. Vad som förundrar mig är SVT:s vurm för just ishockey. Det börjar redan med tv-pucken där 15-åringars prestationer hissas och dissas av förnumstig vuxenexpertis som vet och kan precis allt. Som i Idol, ungefär. Tittare utan koll på läget kan kanske få för sig att hockey är en särskilt stor sport, upplägget är sådant. All övrig barn- och ungdomsidrott sorteras ju in i det förträffliga programmet Lilla Sportspegeln. Men hockeyns värsta fiende är faktiskt verkligheten. Sporten är liten i ett globalt perspektiv. Sporten är dyr och redan av det skälet otillgänglig för massor av barn. Begrundar man sedan genusperspektivet är ishockeyn den kanske minst jämställda av alla sporter. Å andra sidan missunnar jag ingen att ha kul på jobbet. Så tindra på, Lehmann. Nu är det jul igen.