Från skiten till eliten

Leksand-Malmö Redhawks 2-4. Idrott när idrott är som mest fascinerande. Malmös rödhökar var nere i källaren för bara några veckor sedan. Uträknat, fiaskostämplat. Och nu. Sjunde himlen, full succé. Det blir elithockey i Malmö nästa säsong...men vägen dit, herregud. Krokig är bara förnamnet, lång en löjlig underdrift. 52 matcher i grundserien, sen var det visst tio i kvalet och till slut sju mot Leksand. Sjukt. Inte konstigt att hockeyspelare verkar ha närmre till hjärnsläpp än andra, spelprogrammet är omänskligt. Men inget sånt i Leksand ikväll, inte alls. Rörande scener däremot. Malmös lycka, Leksands sorg. De små, små marginalerna mellan det ena och det andra. Den ömsesidiga respekten. Mats Lusth, Malmötränaren. Så behärskad och fin i segerintervjun, det trodde jag aldrig om den gamle backbusen. Hoppas Redhawks behåller det mesta nu. Ledarstaben, spelarna, alla som gjort jobbet. Dit måste man f ö räkna publiken. Hårt prövad, stabilt trofast. Ikväll fick den också sin belöning. Välförtjänt.