"Finstilt" chefsbyte på Sydis

Anja Gatu ut, Ulf Jarevik in. Först nu ser jag att Sydsvenskan bytt sportchef. Smygvägen, så att säga. Informationen till läsarna har i det här fallet inte varit knapphändig, den har varit obefintlig. Varför vet jag inte. Kanske menar Sydsvenskan att vi inte har med saken att göra? I så fall bevittnar vi ett trendbrott. Chefsbyten på hög nivå - och dit räknas väl trots allt Sporten - brukar uppmärksammas med mer än en finstilt namnuppgift överst på sidan. Minns när Gatu själv tillträdde som chef och krönikör för några år sedan: löpsedel, förstasida, megaintervju, hela paketet. Eller när Rakel Chukri blev kulturchef. Eller när Heidi Avellan tog över efter Per T som chef för ledarredaktionen. Eller när Pia Rehnqvist ganska nyligen utsågs till ny chefredaktör. Intervjuer och presentationer här också, normal kommunikation med läsarna. Men vänta nu. Plötsligt ser jag ett mönster. I samtliga fall är det kvinnor som blivit chefer på tidigare mansdominerade områden. Kanske är det där knuten ligger? Sydis har ju nischat sig på ett ensidigt genusperspektiv under senare år, säkert i goda om än något diffusa avsikter. Skulle "Ulf" vara mindre intressant än "Anja"? Kompetens mindre viktigt än kön? För läsarna alltså. Tror inte det faktiskt. F ö känner jag Jarevik som en trevlig prick. Lustigkurre rent av. Oerhört driven och skicklig på framförallt redigering. Hur han är, eller blir, som chef har jag däremot ingen aning om. Men utgångsläget är gott, kan man väl säga.