Draganas dag, Serbiens seger

Damernas handbolls-VM är avgjort, vågar jag påstå. Förvisso återstår semifinaler och final men vem eller vad skulle kunna stoppa värdnationen Serbien? Vem eller vad skulle kunna stoppa Dragana Cvijic, den monstruösa mittsexan? Annars så suveräna Norge kunde det inte i kvällens kvartsfinal - och då kan ingen annan heller. Såvida inte serbiskorna brände allt krut och mer därtill i denna makalösa holmgång. Men i så fall finns en extraspelare att lita på. Publiken. Vilken support! Vilken stämning! Att vara bortalag i Serbien måste vara som att rusa med tung ryggsäck i brant uppförsbacke. Inte hopplöst men bra nära. Norskorna försökte verkligen det. Att rusa. Virvelvindstempot i upptakten av andra halvlek gav dem också ett försprång på fem bollar, normalt släpper Norges handbollsdamer aldrig det. Men detta var liksom inte riktigt normalt. Serbien gnuggade på som i trance, att ge sig för övermakten verkade inte finnas med som ett alternativ. Allra minst då för Cvijic på linjen. Damen ifråga må ge otympligheten en kroppshydda - och tv-paret Perlskog/Hellgren är f ö sällan sena med små raljanta hummanden om såna saker. Men här fick de kapitulera, antingen de ville eller ej. Cvijic frustade av vilja och var i princip ostoppbar. T o m straffarna tog hon hand om, detta sedan Norges förnämliga målvakt Lunde Haraldsen räddat Serbiens tre första. Cvijic drog in de tre följande utan darr, den ena med en utsökt lobb. Alltid lika trevligt när skenet bedrar och besserwissers får sig en liten näsbränna. 28-25 blev det förresten - och åtminstone två spelare till i det serbiska laget bör nämnas: dels skarpskytten Damnjanovic som gjorde åtta mål i matchen (liksom Cvijic), dels målvakten Tomasevic som mot slutet faktiskt överglänste Lunde Haraldsen.