HK Malmö-IFK Skövde 28-34.
HK Malmö liknar mer och mer - Malmö Redhawks. En främlingslegion. Ett löst hopplock av mer eller mindre överreklamerade spelare som inte verkar trivas ihop. Och med en tränare som kanske är överreklamerad, han också. En sak är säker: Proppen Karlsson ska vara glad att han är handbollstränare, i fotboll och hockey hade han hängt löst vid det här laget. Därmed inte sagt att det är rätt - tvärtom kan jag ibland tycka att tränare kickas väl lättvindigt. Faktum kvarstår dock; tjugo omgångar in i serien har Proppen inte lyckats få någon fason på det HK Malmö han själv i vitala delar varit med om att handplocka.
Behållningen ikväll var alltså Skövde. Där fanns allt som saknades i hemmalaget. Tempo, spelglädje, vilja och även ett visst mått av elegans. Klass helt enkelt, duktiga killar på varje position. Själv njöt jag mest av att min specielle favorit Andreas Nilsson fick sista ordet; Malmö la ju väldigt mycket krut och brutalitet på att hålla honom mållös och lyckades faktiskt i fyrtio minuter. Men en match varar som bekant i sextio - och därför stod "Andy" lik förbannat noterad för fyra mål när allt var över. Snyggt jobbat.
S E
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar