Gillar man fotboll som sport, ja då ska man konsumera damallsvenskan med måtta. Kvalitén är helt enkelt för dålig, underhållningsvärdet försumbart. Det har man tydligen insett i Stockholm där ynka 387 personer bevittnade kvällens match mellan AIK och Malmö.
387. I allsvenskan.
Själv såg jag matchen i tv. Tiden ut faktiskt. Bara för att se om det tog sig efterhand. Spelet alltså. Passningarna, skotten, kreativiteten, bollbehandlingen, allt. Men nej, inte särskilt. Malmös Therese Sjögran var ett lysande undantag, synd att hennes teknik och spelförståelse inte går att klona.
Allra sämst var kommentatorsparet. Män förstås. Män utan mod. Inte ett kritiskt ord om alla felpass och snedsparkar, inte en antydan till analys av spelkvaliten. Bara hummanden och smicker. När så den ene, han som ska föreställa expert, genomgående nämner varenda spelare vid förnamn tangeras gränsen för kafferep, syjunta eller…ja, möjligen damfotboll.
Tack för slutsignalen, den kom som en befrielse.
S E
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar