Tänk friidrott. Löpning 10 000 meter. VM-final. Med en vinnare som varvat samtliga konkurrenter. Vad yrar jag om nu? Ingenting. Försöker bara mig på en liknelse med längdskidåkningens VM-final för damer på motsvarande sträcka häromdan. Norges Therese Johaug var precis så överlägsen. Imponerande eller skrämmande, tycka vad man vill. Men definitivt avtändande att titta på. Längdskidåkningens tjusning ligger i sekundstriderna - och då menar jag inte om ”övriga” placeringar. Undrar hur Frida Karlsson kände innerst inne: tvåa, men slagen med nästan minuten. Näst bäst i världen och samtidigt ljusår från den bästa. Blandade känslor att förhålla sig till, skulle jag tro.
*. *. *
Idag var det damstafett på skid-VM. Den klassiska med fyra åkare per lag, 4x5 km, klart intressantare än den där sprintvarianten på två. Som Sverige f ö vann under buller och bång för några dar sen. En bedrift att upprepa, var det tänkt. Sällan eller aldrig har jag hört så många tvärsäkra expertprofetior i tv som inför just denna stafett. Sverige kunde möjligen, möjligen utmanas av Norge...fast inte på riktigt, guldgurglet överröstade liksom reservationerna. Som det sket sig. Sverige blev sexa, två hela minuter från segern. Och då tog Frida Karlsson tre placeringar på slutsträckan. Jag led lite med experterna, sympatiske Anders Blomqvist inte minst. Normalt en mästare på att analysera, men här gick han bet.
*. *. *
Det fanns ju ingenting att skylla på. Inga typiska stafettmissöden, som vurpa eller bruten stav. Bara ett svårförklarligt tillkortakommande, dessvärre med ett rent haveri på andrasträckan. Olyckligtvis var det Kalla som körde den, eller åtminstone försökte. Hon som gett svensk skidåkning så mycket. Hon som bjudit på så många högtidsstunder. Hon som placerat sig högt i de individuella loppen även i detta VM. Just hon föll igenom. Just hon tappade en och en halv minut på täten och ödelade Sveriges chanser. Smärtsamt att se. Samtidigt mänskligt. Dagsform går inte att beställa, en kropp tar inte order. Hoppas inte Kalla blir ihågkommen för detta, det förtjänar hon inte. Sa jag vem som vann stafetten? Norge så klart, där är det dagsform året runt.
* *. *
Senaste nytt så om coronadrabbade HIF Karlskrona i handbollsallsvenskan. Lagets spelprogram har nu ändrats efter läge. Vilket innebär att de fem återstående matcherna, inkluderande två uppskjutna, ska klaras av på tolv dagar. Serien har ovillkorlig deadline 19 mars, därav brådskan. Direkt därefter börjar nämligen kvalet till ligan, ganska troligt med HIF Karlskrona som part i målet. Sliten part, får man väl anta. Om det nu blir nåt: hela upplägget utgår ju från att lagets spelare och ledare testar ”rätt” framöver. Vad talar för det? Möjligen ödet, inget annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar