Fast i en bortglömd del av världen

Jag vet en svensk familj som sitter fast i Elfenbenskusten just nu. Mamma, pappa, två barn. En pojke på sex, en flicka på tre. De for när livet var normalt och skulle varit hemma för länge sen. Emellan kom en pandemi. Inställda flyg. Stängda gränser. Totalkaos. Och en bortglömd kontinent. Vem talar om Afrika idag? Vilka medier rapporterar från Elfenbenskusten? Vad gör UD i det aktuella fallet? Finns det fler liknande? Att jag känner till just detta beror på att min dotter är nära vän till mamman i familjen. De har regelbunden kontakt, modern telefontrafik fungerar hjälpligt. Situationen kan bara beskrivas som akut hjärtskärande: sexåringen har insjuknat i malaria, ångest läggs på ångest för hela familjen. Fast på landsbygden i ett land fjärran svensk sjukvårdskomfort. Påvra förhållanden. Desperation, livsfarligt nära gränsen för depression. Att vara stark för sina barn i det läget är nödvändigt - och på samma gång nära nog omöjligt. Skylla sig själv? Finns det säkert idioter utan hjärta som tycker. Men barnen skulle bara hälsa på farfar, den sortens band känner inga nationsgränser. Jag förstår om UD är överhopat av ”ärenden” i dessa tider, men snälla: lämna inte den här familjen åt ödet. Hjälpen behövs nu, farligt snart kan det vara för sent.