Handbollskväll med skottlossning

HK Malmö-Varberg 30-23. Handbollsligan är sig lik. Ett övre skikt och ett undre, däremellan en klasskillnad som är förödande för allmänintresset. Många matcher duger inte ens som spelobjekt, utgången är given redan på förhand. Detta var ett typexempel. Ett halvinspirerat HK kunde tillåta sig ett 1-5-underläge i början, alla visste hur det skulle sluta. En eloge till Varberg dock. Ligajumbon saknade flera normalt tongivande spelare men stred tappert tiden ut, därav de anständiga förlustsiffrorna. HK gick runt på manskapet, som det heter. I slutminuterna så runt att tre juniorer fick beträda banan samtidigt. Tim Hilding, Linus Svensson, Elias Hall. De två förstnämnda antecknade sig i målprotokollet, Hall hade säkert också gjort det om inte Berentsen varit så förbannat målsugen för egen del. Glädjande var kvällens publiksiffra: nästan 1300 på en match med förutsägbar brist på spänningsmoment. Det måste man säga är smått imponerande, även i beaktande av att HK bjudit in egna knatte- och ungdomslag till åskådarleden. Sorgligast var kvällens samtalsämne vid pausfikat. Handboll? Alls inte. Nya skjutningar i Malmö? Exakt. Några kvarter bort från Baltiskan bara. Som någon sa: faan vet hur länge till man vågar gå på match.