Den värsta match jag aldrig sett...

Okej. HIF Karlskrona. Gårdagens ligakval mot Hallby. Herregud. Den värsta match jag aldrig sett. Det räckte att sitta vid datorn och följa liverapporteringen. 1-9 efter tio minuter! En kuslig upprepning av lagens första möte i Jönköping. 3-12, 5-14, 7-15 kort före pausvilan...och då hade Medina, den olyckan, redan för länge sen dragit på sig direktrött kort. Jag erkänner: i det läget gav jag upp allt hopp om HIF Karlskrona. Lät dock datorn stå på, följde fortsättningen förstrött. Noterade en pulshöjande uppryckning tidigt i andra halvlek. 13-16! Faan, snudd på kontakt. Ett par minuter senare en käftsmäll: tre snabba från Hallby, 13-19. Jag svor över Medina, svor över Reznicek som ännu inte antecknat sig i målprotokollet, svor över den allmänna ynkedomen i HIF Karlskrona. Svor över mig själv också för att jag satt där som ett fån och lät mig plågas. Just då återstod knappa kvarten av matchen - och vad som hände under den tiden går inte att förklara. Plötsligt var det 20-21. Närkontakt! Nej faan, bara inbillning. Lika plötsligt stod det 20-23, den sista strimman av pånyttfött hopp släcktes brutalt. Jag sjönk in i ett tillstånd av melankoli och muttrade för mig själv: kom igen gubbe, det är bara handboll, dessutom mer än ett halvt århundrade sedan du flyttade från Karlskrona. Och förresten var det väl IFK du höll på, inte HIF. Ja jo, det förstås. Knappt hade jag muttrat färdigt innan matchen var lika slut som jag. 27-26. Till HIF Karlskrona. Segermålet ribba-in av Reznicek. Ofattbart. Inte ens i handboll ska det gå att vinna när man lämnar 1-9 i handicap. Nu ska jag snart kolla på fotboll. MFF-Häcken. Ponera att MFF hamnar i underläge 0-4 efter en kvart, vänder och vinner med 5-4. Det kommer förvisso inte att hända - men då hade vi kunnat snacka om adekvat liknelse.