Kristianstad i Vranjes händer...

Är Vranjes mannen? frågade jag i ett tidigare inlägg här på bloggen. Jag säger inte idag att svaret föreligger, jag konstaterar bara att de senaste årens handbollssuverän IFK Kristianstad förlorat sin pondus. Man har spelarna men saknar laget, så att säga. Den oslagbara maskinen liknar plötsligt en sårbar papperstiger, till och med i sin hemmaborg. Och tycka vad man vill om 22-24 i gårdagens första SM-semifinal mot Alingsås, inte rätade smällen ut några frågetecken kring Ljubomir Vranjes som tränare. Förstår spelarna vad han säger i timeoutsnacket? I så fall, varför följer de inte direktiven? Var finns tydligheten? Spelidén? Jävlaranammat? Coachingen? Kompetenta spelare som Freiman och Ehn får inte beträda banan...varför? Som IFK Kristianstad ser ut här och nu var allt väldigt mycket bättre på Ola Lindgrens tid. Visst, laget kan fortfarande bli mästare, Vranjes kan fortfarande få sista ordet. Men tvivlen växer, magin är bruten. För handbollen i stort gör det förstås ingen skada, tvärtom. Nya lag på toppen är alltid uppfriskande.