En blomma till Iris

Hoppsan. Knappt hann jag skriva färdigt föregående inlägg förrän giltigheten i det upphörde att gälla. Ricoh vann således bortamatchen mot Redbergslid ikväll, 28-27. Och blev därmed först av bottenkvintetten i handbollens elitserie att ta en skalp utanför programmet. Dålig tajming från min sida, desto bättre från Ricoh's. Särskilt kul att elitseriens ende Iris stod för det avgörande målet. Iris Ganibegovic alltså, högersexan. Den killen - och det namnet - har jag varit svag för ända sen jag såg honom i ungdomshandbollens SM-slutspel i Trelleborg för cirka tio år sedan. Minns jag rätt var det Eskilstunaklubben HK Eskil, inte Guif, han representerade på den tiden. Dominerande var han i vilket fall, inte minst i finalen där Eskil vann över IFK Trelleborg med bl a Andreas Nilsson i laget. Seniorkarriären har annars varit både brokig och krokig för Iris Ganibegovic. Inkluderande ett kort och bortglömt (?) gästspel i HK Malmö, detta som inlånad från O/V Helsingborg. Därefter blev det Märstaklubben Skånela innan han i fjol anslöt till hårdsatsande Ricoh. Sällan rubrikernas man, mer en habil doldis. Men medge att själva namnet är femstjärnigt.