En politikens Carola

Alla faller för Ebba Busch Thor. Ja, jag menar alltså alla motkandidater till posten som ny partiledare i KD. Vill minnas att de var åtminstone fem från början. Sen har de stigit av, en efter en och alldeles frivilligt. Lämnat walk over, som man säger på idrottsspråk. KD-distrikten runt om i landet vill nämligen ha Busch Thor, stödet för just henne är nästintill massivt. Och själv är hon väldigt angelägen, det går inte att ta miste på. Fördelen med Busch Thor sägs vara att "hon går genom rutan". Exakt vad det betyder vet jag inte, genom min tv-ruta går hon inte. Men jag har mina misstankar. Ebba Busch Thor är kvinna. Därtill ung, under tretti. Hon har en välpolerad yta. Slät och fin i hyn, röd om läpparna, icke en skråma någonstans, somliga skulle säkert kalla henne snygg. Busch Thor är dessutom extremt vältalig, sådär på gränsen till ansträngt. Faktiskt som klippt och skuren ur Livets Ord's bibelskola - där hon mycket riktigt har ett förflutet. Låter jag skeptisk? Jag är skeptisk. Inte till politiker generellt, men till alla broilers i genren. Unga karriärkåta killar och tjejer som - och nu citerar jag en gammal arbetskollega på Sydis - "aldrig gjort ett ärligt handtag". Men visst, Ebba Busch Thor är säkert en god kristdemokrat och mig skulle det inte förvåna alls om hon lyfter partiet några procentenheter. I tider som dessa ska man aldrig underskatta betydelsen av ett fagert skal. Ej heller bör man överskatta väljaren, allmän rösträtt är inte detsamma som allmän ämneskunskap.