Panik i hökboet

Jag begriper mig inte på hockey. Minst av allt begriper jag mig på Malmö Redhawks. När allsvenskan ska till att avgöras verkar det vara full kaos i hökboet. Inget annat lag har plockat så med spelartruppen som Redhawks gjort på sistone. Och som om det inte vore nog görs nu en ultrasen rockad även i tränarstaben. Det kan gå bra, det kan gå åt pipsvängen, det liknar i vilket fall desperation. Trygghetsfaktorn, som åtminstone jag trodde betydde något i ett lagbygge, är noll. Men så ska det kanske vá i hockey? Även om jag vill minnas att Patrik Sylvegård, när han tillträdde som ny sportchef i Redhawks, sa ungefär tvärtom. Det hemvävda skulle prioriteras, de äventyrliga spelarköpen minimeras, kortsiktiga paniklösningar skrotas en gång för alla. Vad hände med det?