Medaljdoftande genrep...

Sverige-England 4-1. Lovande genrep inför EM. Vet inte om jag nånsin sett ett svenskt damlandslag spela så fin fotboll som här. Beslutsamheten, kreativiteten, aggressiviteten, tempot, förmågan att komma igen efter 0-1...allt var som nytt jämfört med Dennerbyeran. Ingen skugga på den förre förbundskaptenen för den skull. Han hade sin spelidé, sitt lagbygge, sina favoritspelare. Ibland gick det bra, ibland mindre bra. Känslan var ofta att något fattades, jämfört då med de allra bästa nationerna inom damfotbollen. Attityd, kanske. Men också vissa spelare. Antonia Göransson t ex. Aldrig någon Dennerbyfavvis, mest inhoppare på hans tid. Samma med Asllani. Nu under Sundhage är båda, som det verkar, givna i startelvan och intrycket är att det höjer lagets kvalité åtskilliga snäpp. Liksom f ö bytet på målvaktsposten och omskolningen av Fischer till mittback. Så om inte genrepet luras sällar jag mig från och med nu till dem som tror att Sverige kan gå långt i EM. Semifinal - minst.