Handbolls-EM står för dörren, premiär i morgon söndag. TV4 sänder nästintill rubbet vilket förstås är tacknämligt för oss nördar. Glyttige Jihde får man försöka uthärda, det ska nog gå. Saklige matchkommentatorn Perlskog finns ju som tröst.
Sveriges chanser? Nja, jag har mina dubier. Makedonien, Tjeckien och Tyskland som gruppmotståndare...det kunde förvisso varit värre, på pappret. Men jag undrar om inte tyskarna står på tur att få till nåt i mästerskapssammanhang, det var ju ett tag sen. Och tjeckerna har ett respekterat lag numera, inklusive bl a Jicha, monsterskytten från Bundesliga. Makedonien slår vi kanske typ sju gånger av tio på neutral mark - men här möter vi dem nära nog på bortaplan (Serbien) med massivt publiktryck som extra motståndare. Det lär bli bustufft.
Några frågetecken finns dessutom i det svenska laget, tycker jag. Playmakerrollen t ex. Dalibor Doder fyller 33 i år, hans glans dagar kan vara förbi. Det räcker att man tappar bara lite, lite i snabbhet och explosivitet - och vips blir du uppäten av hungriga försvarsbjässar. Tecken av det slaget anades i genrepet mot Ryssland...om nu inte Doder, gud give, maskerade formen.
Sen är jag osäker på mittsexpositionen. Där har alltså de mångåriga parhästarna Gustafsson/Arrhenius bytts ut till förmån för ungtupparna Andreas Nilsson och Niclas Barud. Bra i och för sig, viss förnyelse var absolut av nöden. Men kunde det inte räckt med hälften? Dvs Andreas Nilsson som etta i utgångsläget, men med Robert Arrhenius som trygg backup på bänken. Det tror jag hade gynnat både "Gislövs-Andy" och laget som helhet.
Viktigast av allt blir förstås det gamla vanliga i handboll: målvaktsspelet. Har Sjöstrand och Palicka (alt Mattias Andersson) prickat tokformen samtidigt kan Sverige kanske ändå vara med och leka på allvar i detta Europamästerskap.
Den som kollar får se.
S E
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar