Danmark-Serbien 21-19.
Som jag misstänkte: Serbien tömde sig i semifinalen mot Kroatien, segern där var deras "guld". Det äkta EM-guldet blev alltså danskt, faktiskt utan större dramatik. Inte en enda gång ledde Serbien finalmatchen, inte en enda gång verkade danskarna darra för publiktrycket. Allra minst den sagolike Mikkel Hansen. Nio mål gjorde han bestämt, flertalet i slutskedet då de behövdes som bäst. Tröttkörda serber kunde helt enkelt inte stoppa honom.
Jämte denne Hansen var målvakterna finalens huvudaktörer. Landin i Danmark, Stanic i Serbien. Ingen bättre än den andre, båda helt fantastiska.
F ö tycker jag att Danmarks EM-triumf kan ses som en seger även för det goda ledarskapet. Ulrik Wilbek, förbundskaptenen, skulle inte drömma om att bänka en enda spelare genom en hel turnering, knappt ens i en enstaka match. Istället coachar han aktivt och gör varje individ delaktig. Bygger ett l-a-g, kort sagt.
Nej, det är inte så självklart som det låter. Titta t ex på det svenska ledarskapet under EM. Det har varit ungefär tvärtom.
S E
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar