Det stör mig att HK Malmö dumpat Martin Josefsson. Min favoritspelare, liksom. Inte bara för att han råkar vara bleking, handbollsfostrad i anrika IFK Karlskrona. Men okej, lite därför.
Mest av allt gillade jag nog hans integritet. Den låga profilen. Josefsson var ingen stjärna i HK Malmö. Aldrig de stora gesternas man, inte typen som glänste eller ”bad” om rubriker. I Sydsvenskan t ex nämndes han inte vid namn efter en enda match under den gångna säsongen. Fast det säger kanske mer om tidningens handbollsreportrar än om honom.
Martin Josefsson var ju trots allt flitigt anlitad i laget. Möjligen den med mest speltid av alla, framförallt mot slutet av säsongen. Man visste vad man fick av nr 10 på vänsterkanten: ett par tre mål per match och ett hårt jävla jobb för lagets bästa.
Några missar fick man också, absolut. Josefsson var långtifrån hundraprocentig i läget, som det heter. Men vem är ”hundraprocentig i läget”? Inte du, inte jag, inte någon.
Jag kommer att sakna Martin Josefsson i HK Malmö. Jättemycket.
S E
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar