Åskmoln kände man ju till. Askmoln var nåt nytt. Väl så läskigt, faktiskt. Och apropå det: inte kunde jag ana att en flytt från Hermodsdal till Söderkulla skulle betyda att man lämnade askan till förmån för elden. Skottlossning och mordförsök nu igen, suck. Snart är väl hela området besudlat av skam och förlamat av skräck, det är för jävligt.
Fast mest synd är det kanske om illbattingarna själva. Skyddsvästar som vardagsplagg, döden som vardagshot. Hur kul är det att leva ett sånt liv?
Den som kan övertyga de stridande falangerna om civilisationens fördelar vore värd en konstnärslön.
S E
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar