Fram med mörkret i ljuset

Väldigt mycket prat OM Sverigedemokraterna. Väldigt lite prat MED Sverigedemokraterna.
Partiet får tydligen drygt fem procent i en färsk opinionsundersökning, ett faktum som medierna naturligtvis går igång på. Tv inte minst. Proffstyckare kallas in på känt manér, nyhetspanelerna får ett alldeles givet huvudämne. Företrädare för de etablerade riksdagspartierna intervjuas – ja, det är liksom ingen hejd på uppståndelsen. Eller på avståndstagandet för den delen.
Alltmedan Sverigedemokraterna själva lyser med sin frånvaro. Liksom deras sympatisörer.
Undrar vad de gör i sina Sörgårdsgömslen.
Myser, tror jag. Över de fem procenten, över tanken på nästa års riksdagsmandat. Kanske också över att slippa vara med i tv-sofforna, fast där är jag inte säker. Partiledaren Jimmie Åkesson har ju tidigare profilerat sig som en ganska mediakåt person. Orädd, verbal, lite som vilken politiker som helst. Mest som Göran Hägglund, rent utseendemässigt. Vilket på sitt sätt är en rätt skrattretande slump; SD och KD har ju en del ihop, även rent åsiktsmässigt.
Själv har jag en våt dröm: K-G möter Jimmie.
Jo, jag vet. K-G Bergström har gått i pension, hans intervjuserie i SVT är nedlagd. Men ett bonusavsnitt vore en nåd att stilla bedja om. Med de risker det förvisso skulle innebära…en kvaddad Åkesson kan kanske få sympatiröster som vida överstiger de nu aktuella fem procenten.
Hemska tanke.

S E