Minsann. Lite vitt puder på marken, antydan till vinter. Nu när man börjat leta vårtecken. Taskigt. Men rimligt. Halvvägs in i februari bara, för tidigt för fågelkvitter. Högsäsong för skidsport däremot. VM-tävlingar på rad: skidskytte, alpint, snart nog även längdåkning. Allt i tv. Förr satt jag klistrad, inte längre. Har tappat det där maniska intresset. Blivit lätt blasé, skam till sägandes. Åren tynger, Stenmarkepoken skymmer. Forsberg, Ferry, Wassberg, Svan. Har man upplevt legenderna är det svårt att gå igång på lärjungarna, hur bra de än är.
*. *. *
Såg dock skidskyttarnas mixedstafett igår. Anna Magnussons fall på förstasträckan som i praktiken ödelade Sveriges medaljchans. Otur av det slaget är en djävulsk faktor, omöjlig att gardera sig emot i trånga skidspår. Femma blev vi visst till slut. Vet inte hur många nationer som ställde upp. Ett tjugotal kanske. Skidskytte är ju en klimatbetingad sport, vissa länder och kontinenter går bort av naturliga skäl. Frankrike tog guldet i överlägsen stil. Tjeckien sensationell tvåa, Tyskland trea. Norge medaljlöst för omväxlings skull, men snäppet före Sverige i prislistan.
*. *. *
Bra tv-sport, skidskytte. Det inser även en skeptiker som jag. Kombon gör susen; åkningen i sig föga upphetsande, men skyttet desto mer. Felfritt på vallen kan kasta om en hel medaljstrid. Bomskott kostar sekunder, i värsta fall straffrundor. Fascinerande dramaturgi, som gjord för modern tv-teknik.
*. *. *
Igår kväll såg jag en råtta. Fy faan. Finns det nåt djur med lägre status? Vuxenversionen av mus liksom. Självklart har jag sett råttor förr - men den här gången var formerna lite speciella. Såhär, om du vill veta: på väg ut slänger jag ett tomt litet paket i papperskorgen alldeles vid husentrén. Leveransen utlöser en typ av oro inne i papperskorgen. Skakningar, vibrationer. Jag hinner tänka i termer av fågel - men ut hoppar alltså plötsligt nämnda äckelråtta. Mitt framför mina ögon, någon decimeter ifrån. Hur hamnade den där? Klättrar råttor? Papperskorgen är en sån där i plåt, med takskydd och sidoinkast. Jordfast på betongstolpe. Måste krävas ett mått av ansenlig akrobatik för att ta sig in. Nåt matnyttigt kan f ö knappast ha funnits; papperskorgen var nytömd. Hur som en skakande upplevelse, fast kanske mest för råttan. Inom några sekunder var den bokstavligt talat som uppslukad av jorden i intilliggande buskage. Panikslagen, antar jag.
*. *. *
Nu har jag precis kollat på damernas storslalom i alpina VM. Sverige hade ett medaljhopp, för att inte säga guldhopp, i Sara Hector. Hon blev sexa, själv säkert besviken, dock inte fy skam i tuff konkurrens. Andra hade helt enkelt bättre dagsform. Italienskan Brignoni framförallt. Guld med nästan sekunden tillgodo på tvåan Robinson - från Nya Zeeland av alla länder - som i sin tur hade ännu större marginal till trean. Lekfull tanke: undrar om Stenmark i all sin glans vunnit. Gissning: förmodligen inte. Dagens damer kör snabbare än gårdagens herrar. Papperskorgsråttan däremot. Oslagbar. Den farten. Den accelerationen. Okej, utan skidor. Tror jag. Hann inte titta efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar