En förlust att jubla över

Sverige-Spanien 23-25. Herregud vilken rysare. Jag skakar än. Tur man är svensk. Om jag varit spanjor hade jag anmält domarna för olaga bjudning. Sverige fick - ja, FICK - nämligen en straff fem sekunder från slutet sedan Nielsen bränt ett friläge. Det var den skänken, i kombination med Ekbergs iskyla från sjumetersstrecket, som gav Sverige OS-biljetten. Så ödmjuk måste man ändå vara...utan det hårresande domslutet hade ju Spanien varit i OS. Men okej, nu ska jag vá Svenne. Hurra för laginsatsen! Den gränslösa uppoffringen i försvarsspelet. De relativt få men ack så viktiga räddningarna av Mattias Andersson i målet. Lukas Nilssons mod. Jim Gottfridssons kreativitet. Niklas Ekbergs straffskytte (fyra av fem). Kim Anderssons comeback. Förbundskaptenerna spelade högt där, bänkade Jakobsson som var bäst i EM senast. Det kunde gått åt pipsvängen - men Kim A höll gammal god klass genom hela kvalet, så med facit i hand är det naturligtvis svårt att kritisera coachningen. Spelet som sådant glömmer vi, det var varken briljant eller elegant. Modern topphandboll är sällan det, blott resultaten räknas. Och domarinsatserna...