Ett stänk från ovan...

Träffade en fiskmås idag. Eller rättare sagt: fiskmåsen träffade mig. Med sin avföring. När jag kom cyklande, intet ont anande. Shit happens, kan man säga. Tur i oturen var att "paketet" träffade mig över byxbenet. Hade jag cyklat bara aningen mindre långsamt hade möget kraschlandat över min hjässa. Fy faan. Fiskmåsskit rinner, om ni inte visste det. Bildar ringar och mönster som man inte gärna vill ha mitt i snudan. Illa nog att ha det på brallorna. Men det är inte mig det är synd om, det är måsarna. Taskigt liv de har. Äta och skita i ett och samma andetag, typ oavbrutet. Kan de va nåt? Jo, kanske slår det mig nu. Tänk om prickskite från skyn på oskyldigt folk är värsta måsnöjet och främsta anledningen till att vissa av dem kallar sig skrattmåsar. Väl bekomme i så fall. Jag bjuder.