Fotboll som fotboll...

Var på match ikväll. Olympic mot Balkan i division 3. 2-2, en pinne till vardera laget.
Jag gillar fotbollen på den här nivån, går faktiskt hellre på matcher i trean eller fyran än på MFF. Kan vara en yrkesskada; har man jobbat uteslutande med lokal sport fastnar man liksom i träsket. Eller också är det snålhet - fast det skulle jag aldrig erkänna.
Hursomhelst kostar det tydligen hundratals kronor att se en MFF-match. I min fotbollsvärld kommer man undan med ett par tjugor i entré. Och får dessutom träffa trevligt folk. Ikväll Tommy Hansson t ex. Den forne MFF-hjälten var där, eventuellt på spaning eftersom han är tränare i Höllviken (div 2) numera men förmodligen bara av genuint fotbollsintresse. En gammal HIF-hjälte var också på plats: Micke Hansson. Tillbaka i Olympic efter sina år i elitfotbollen skulle han egentligen spelat, men det tillät inte ryggen. Säsongen är körd, avslöjade Micke H som hunnit fylla 38 vid det här laget. Åren går för oss alla, suck.
Matchen? Balkan ledde med 2-0 i halvtid, var nära 3-0 när notoriske målskytten Rani Hadrous drog en rökare i ribban. Strax därpå reducerade Olympic – och strax därpå kom även kvitteringen. Två frisparksmål, båda signerade Faruk Senli med känslig vänsterfot. Skön lirare, Senli, en av mina favoriter i den lilla fotbollsvärlden.
Resultatet kändes rättvist, i den mån rättvisa finns i fotbollen. Balkan bättre än sitt rykte, serieledande Olympic sämre än sitt. Och själv cyklade jag hem lite smått upprymd av underhållningen.

S E