tisdag 17 augusti 2010

En befriande triumf

Mjällby-Örebro 1-0.
Pust, stön, suck, flämt. Kan sluta löjla mig nu. Mjällby kommer inte att åka ur allsvenskan, jag svär på min blekingska heder. Den här segern var precis vad laget behövde - och vad jag personligen behövde för inre frid och yttre fånleende.
Och som ”vi” vann!
Mjällby var bättre än Örebro matchen igenom, 1-0 i underkant. Trots att Grahn var avstängd och Ekenberg petad ur startelvan. Han av alla! Skyttekungen, Mjällbyikonen, Listerlandets läckraste lirare all time näst efter Sven-Bertil Minkfarmare.
Det var djärvt gjort av tränare Swärdh. Eller dumt. Och i vilket fall sårande för ”offret”: Ekenberg såg ut som Hälleviks suraste sill där han satt på bänken – och även vid sitt inhopp efter dryga timmen. För att inte tala om scenerna efter 1-0-målet som naturligtvis just Ekenberg gjorde. Alla jublade – utom han.
Själv väntade jag bara på att han skulle visa fingret åt tränaren. Alternativt dra ner brallorna och vända den rundare sidan till, så som en (ö)känd Halmstadsspelare gjorde för sin tränare en gång på 1970-talet. Men där fick jag tji. Ekenberg är för fin för sånt, tack och lov.
Sånär hade jag skrivit att blekingar generellt är för fina för sånt…men så slår det mig att nämnde Halmstadsspelare faktiskt var av blekingsk börd.
Aldrig får man vara riktigt stolt.

S E

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar