torsdag 16 juli 2009

Detta att förhålla sig till allsvenskan

Född bleking har man fått lära sig att vara jävligt ödmjuk. Landskapet är litet och oansenligt, syns knappt på kartan. Taskigt geografiskt läge dessutom: bortträngt av stöddiga skåningar, nerputtat av ogina smålänningar, ett ordinärt oväder från att slukas av havet.
Typ.
Dock vackert i all sin futtighet.
Små landskap är ofta vackra – och Blekinge kallas faktiskt för Sveriges trädgård. Alltid något.
I brist på något annat.

Ta fotbollen. Allsvenskan (eller liknande tävling) instiftades 1800-kallt men det skulle dröja till en bit in på 1960-talet innan Blekinge satte ett avtryck. Högadals IS (från Karlshamn) var klubben – och hjältarna minns jag som igår: Bambis Lindqvist, Natan Ingvarsson, Johnny Karlsson, Torsten Hansson, Kjell Larsson, store Bergström i målet. Ett fel bara: underbart blev kort.
Högadal åkte ur direkt. Laget räckte inte till, ödmjukheten eller vad det nu var gav inga poäng. Jo, tolv ynka. Vilket än idag håller för en femtifemteplats i allsvenskans maratontabell.
Bland totalt 60 lag.
Något högre i denna tabell påträffas Blekinges nästa uppstickare. Mjällby AIF. Hemmahörande i den del av Blekinge som kallas Listerlandet. Minkfarmarnas och sillastrybarnas eget lilla revir, dialektalt sett en ytterst delikat avkrok.

Tre gånger om på 1980-talet var Mjällby uppe, tre gånger om vände klubben på studs. Det vilade helt enkelt något slags förbannelse över de blekingska insticken i allsvenskan, förstod jag nu. Högre satans makter med kopplingar till, just det, Småland och Skåne.
Särskilt tydligt blev detta vid Mjällbys andra visit. Allt laget behövde för nytt kontrakt den gången var seger i sista matchen hemma mot MFF. Jodå, 1-0 föll som en gudagåva, miraklet blev ett faktum.
Nästan.
I den allra sista av alla darrande matchminuter ändrades resultatet till 1-1. Och vem var den skyldige om inte Thomas Sunesson, MFF-center med småländska rötter. Sunesson som aldrig gjorde mål annars…nog faan skulle hans snubbelfot drabba just Mjällby, just Blekinge.
Fast inte bar vi oss åt för det, vad jag kan minnas. Inte mer än att vi la oss ner och dog en liten stund.

Härdat folk tar motgång med fattning. Härdat folk tar heller inte ut medgång i förskott – och det var egentligen det jag tänkte säga. Bara för att Mjällby toppar Superettan överlägset här och nu betyder det inte att seriesegern är klar, självklart inte med sexton omgångar kvar.
Kollaps kan komma, otur kan spöka, bollen kan bli läskigt rund. Som där och då, när det senast begav sig.
Men tänk om…
Född bleking skulle man nog ta till lipen, är jag rädd.
I all ödmjukhet.

S E

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar