torsdag 17 april 2025

đŸ„° Ett minne av PĂ„skallavik…đŸ„

Just det. PÄsk. SkÀrtorsdag. Sill i glas, liljor i vas. Och fjÀdrar i ris förstÄs, den detaljen ombesörjer barnbarnet. Hon Àr 7, jag 79 men i pÄskfirandet möts vi ungefÀr pÄ mitten. Inte mycket nytt har tillkommit sen min egen barndom i Oskarshamn. Jag gillar det. Att storhelgerna stÄr pall för teknikutveckling Ä skit. Att traditioner vÀrnas i originalskick. Att dagens ungar ocksÄ mÄlar Àgg, dagens smÄtöser ocksÄ klÀr ut sig till pÄskakÀrring. Som pÄ 1950-talet, sÄ ock nu. Utom en sak: i Oskarshamn for man inte till BlÄkulla. Man for till PÄskallavik. NÀrmre liksom.

*. *. *

PÄskallavik var ingen saga, platsen fanns pÄ riktigt. Strax vid infarten till sjÀlva Oskarshamn. Förort hade man kanske sagt idag. Namnet eggade fantasin, sÄ att sÀga. Vill minnas att jag cyklade dit flera gÄnger, inte bara i pÄsktider. Jag var 7, 8, kanske 9, nyfiken pÄ vÀrlden. Och mest pÄ PÄskallavik för att det hette som det hette. NÄt sÀrskilt att se fanns dÀr ju inte; nÄgra gÄrdar, kyrka, skog, en skymt av havet. Inga hÀxor. Inte fler pÄskkÀrringar Àn nÄgon annanstans, snarare fÀrre. Ortsskylten rÀckte lÀnge. I början av en livsresa Àr man lÀttroad, attraheras av det lilla.

*. *. *

ApropĂ„ sill i glas. HĂ€romdan blev jag glad pĂ„ riktigt. SĂ„g en Ica-annons dĂ€r helt nya sorter presenterades. Inget ont om löksill, kryddsill, senapssill eller nĂ„got annat i klassikersortimentet, jag har gillat dem alla Ă€nda sen jag lĂ€rde mig Ă€ta (och dricka) som en vuxen. Men vad ser jag i annonsen? Högtidssill! Lyxsill! Midsommardröm! VĂ€stkustdröm! Äntligen lite kreativitet Ă€ven pĂ„ den fronten. SpektakulĂ€rt, aptitretande. Om det nu inte Ă€r skojeri; traditionella inlĂ€ggningar, bara nya namn. Synd att jag redan hade hunnit köpa det gamla vanliga. FĂ„r testa senare, dvs snart.

*. *. *

Funderar pĂ„ nĂ€r jag blev omvĂ€nd i sillfrĂ„gan. Som barn var jag som mitt barnbarn Ă€r nu: förundrad över att nĂ„gon kunde Ă€ta nĂ„t sĂ„nt. Och dessutom ha mage att pĂ„stĂ„ det var gott. Min far gjorde det. Min mor ocksĂ„. NĂ€stan alla vuxna Ă„t sill frivilligt. Barnen Ă„t hellre vad som helst, inklusive blodpudding. Tror jag var minst 25 innan jag gav sillen en chans. Senapsgravad bestĂ€mt. HĂ€ndelsevis upptĂ€ckte jag snapsen ungefĂ€r samtidigt. Kombon’s vĂ€rde. TĂ€nk dig en silltallrik med mjölk. Eller med saft. Funkar inte, smaklökarna skulle kollapsa innan de utvecklats.

*. *. *

PĂ„ söndag reser jag till platsen som börjar pĂ„ U och slutar pĂ„ -red. Hör pĂ„sken till det ocksĂ„. Numera. Har glömt varför, originalidĂ©n Ă€r inte min. Åker med som sĂ€llskapskarl och observatör. Shopping? Brukar bli en kvart, sen gĂ„r rullgardinen ner. Jag har kanske viljan men fattas förmĂ„gan. Ser dubbelt i trĂ€ngsel, svimmar i kö. Man var bĂ€ttre förr nĂ€r man cyklade till PĂ„skallavik tur och retur. Men med det sagt: Glad PĂ„sk! Ta’t lugnt med sillen och glöm nu inte att det Ă€r MjĂ€llby pĂ„ tv i morgon. Ja ja, Ă€ven MFF om du Ă€r lagd Ă„t det hĂ„llet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar