fredag 13 oktober 2017

Detta med brottsrubricering...

Värst vad det blev tyst om Kingsley Sarfo. Från full storm till total stiltje i mediebruset, nästan snabbare än åklagaren hann säga "våldtäkt mot barn". Det vidrigaste av brott, den grövsta av anklagelser. Man behöver nog inte vara förälder själv för att tycka så - eller för att förstå den närmast besinningslösa avsky som rörs upp i folkdjupet över "nyheter" av det slaget. Beklagligt då att de sällan visar sig hålla inför juridikens krav på kalla fakta. Sarfos fall är ett av flera där "våldtäkt mot barn" blivit "sexuellt utnyttjande av minderårig"...som om det inte vore illa nog. Men tydligen inte; i så fall kunde ju åklagarna använt korrekt brottsrubricering från början. Varför dra till med den värsta? Varför göda näthatet mer än nödvändigt? Vad är det för fel på ett visst mått av försiktighet? För Sarfos del är skadan redan skedd, karriärmässigt irreparabel såvitt jag kan se. Det är möjligt att han får skylla sig själv, jag vet inget om killens förståndsgåvor och eventuella dådkraft utanför fotbollen. Och ännu mindre om tjejen som påstås vara hans offer. Vet bara att den ursprungliga brottsrubriceringen var falsk. Att utredning pågår. Att åtal eventuellt kommer att väckas. Och så gissar jag att MFF våndas över problemet. Hur avyttrar man en spelare som anklagats för det vidrigaste av brott? Hur tar man honom till nåder? Hjälper ens ett frikännande? Om nätet ska betraktas som domstol är svaret på den sista frågan entydigt...och det är inte ja, surprise.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar