måndag 26 januari 2009

Ett mästerligt tv-program

Kollar ni på Mästarnas mästare i tv? Jag gör. Inte så mycket för tävlingsmomenten, även om de duger som alibi för allt det andra: umgänget ex-stjärnor emellan, ordväxlingarna, skratten, tårarna, utbytet av erfarenheter.
Allra bäst: filmklippen från magiska ögonblick i huvudpersonernas glansfulla karriärer. Mer eller mindre glansfulla, ska kanske tilläggas. I Mästarnas mästare möts de halvt glömda med de helt oförglömliga, dagsländorna med legendarerna. Erica Johansson och Thomas Wassberg. Emelie Öhrstig och Anders Gärderud. Peja Lindholm och Susanne Gunnarsson…med flera, med flera. Inte har de mycket gemensamt rent meritmässigt, inte har alla likvärdig mästarstatus i folkdjupet.
Ändå blir det förbannat bra tv. Eller kanske just därför?

Som tittare gillar jag att bli påmind, inte minst om stjärnorna som kom, vann och liksom bara försvann.
Ta Emelie Öhrstig.
Hur många, jämte mig, hade inte glömt henne? Glömt att hon faktiskt tog VM-guld i skidsprint så sent som 2005?
Öhrstig la tydligen av året därpå, 28 år ung. Lite i det tysta sådär; i vilket fall minns jag inte några braskande rubriker eller analyserande texter som förklarade varför.
Kul att Emelie Öhrstig är med i Mästarnas mästare.
Kul också att Pelle Fosshaug är med.
Bandyns ”skandalkung” behövs i programmet, hans närvaro kryddar så att säga persongalleriet. Alla kan inte vara präktigt äppelkindade A-barn – hur kul vore det?
Fast se upp! I Ara Abrahamians sympatiska sällskap kan även en Gossen Ruda förvandlas till Mr Nice Guy, Fosshaug visade tendenser åt det hållet i senaste avsnittet.

Där fick man för övrigt se Susanne Gunnarssons närmast ursinniga kamp för att vinna OS- och VM-guld i kanot. En karriär över tjugo år, ett helt liv fyllt av brutal träning. I en sport som ingen bryr sig om utom i OS-tider.
Man måste nog vara mästare själv för att begripa vidden av det hela.
För att ryckas med rent känslomässigt räcker det dock att vara en alldeles vanlig tv-tittare.
Låt oss förresten hoppas att detta bara är början; Mästarnas mästare finns ju hur många som helst, själva programidén är som gjord för ett evigt liv.
Missa nu inte fortsättningen. Tisdagar 20.00 i ettan. Fram med näsdukarna…

S E

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar