Vikten av att stanna tiden ut

MFF-Åtvidaberg 2-1. Jag var där - hela matchen. Rätt många gick i förtid, närmre bestämt efter Åtvidabergs 1-1-mål i 88e minuten. Det var inte alls svårt att förstå; matchen var torftig men Åtvidaberg torftigare än MFF och kvitteringsmålet en ren provokation mot s k rättvisa. Som dock skipades i sista stopptidssekunden...då när publiksiffran krympt från cirka 14000 till uppskattningsvis 12000. Snopet för de uppgivna, kul för de uthålliga. Fast själv led jag lite med Åtvid, kroniskt svag som jag är för alla underdogs. Dit räknas inte MFF, som bekant. Men kan det verkligen bli guld för det här gänget i höst? Jag tvivlar. Spelet hackar, prestationerna pendlar, första halvlek i just den här matchen var besvärande usel. Ranegies båda nickmål räddade poängen men bäst i mina ögon var faktiskt Erik Friberg. Juryn som utsåg Figueiredo till matchens MFF:are måste sett nåt som ingen annan såg...