HK Malmö-Alingsås 26-29. Energi och inspiration är en svårslagen kombo i handboll. HKM hade ingetdera i gårdagens match. Alingsås desto mer. Kanske pga läget: Alingsås är sent ute i jakten på slutspel, var i princip piskat att vinna. HKM i sin tur kom från segersvit, senast en tung skalp i Kristianstad. Trygg tabellposition, hybris i riskbilden. Så bra är inte HK Malmö att framgångståget går av sig självt. Nu såg man snarare ut som det bottenlag man tippades bli inför säsongen. Inte av alla, men av många.
*. *. *
Alingsås saknade ett par normalt tongivande spelare, vann ändå bekvämt. Lättare än vad slutsiffrorna kan ge sken av. Ett tidigt ryck gav 7-3 och vind i seglen, marginalen förblev intakt eller stundtals större. HKM brukar vara bra på att komma igen, inte den här gången. Motståndet var för skärpt, den egna prestationen för svag. Felix Montebovi stack ut som en ljusglimt i HK-mörkret. Tim Hilding visade lite stake i slutet när matchen var körd. Unge målvaktsinhopparen Kalle Holmstedt helt okej. Annars mer eller mindre slätstruket. Tyvärr.
*. *. *
Med en handfull omgångar kvar av grundserien hårdnar nu striden om slutspelsplatserna. Bara Ystad är matematiskt klart. Om övriga sju biljetter slåss tio lag. Tre ska alltså bort, men vilka? Svårtippat. Hallby, Önnered…och trots allt Alingsås kanske? Nä det är inte ens en gissning, bara lös spekulation. Dock krymper manöverutrymmet. Alingsås t ex har fortfarande en klättring att göra, måste nästan gå rent i slutet. Hisnande nära det åtråvärda slutspelet är däremot HF Karlskrona. En till seger bör räcka. Samma för HK Malmö. OV Helsingborg är sensationellt nog också med och hugger. Just nu jämsides med elefanter som Sävehof och Kristianstad - och före givna slutspelslag som Skövde och Hammarby. Galet men kul. Så länge det varar.
*. *. *
Apropå handboll. I tät följd har två av min ungdoms favoriter gått ur tiden. Hasse Nordh, Bosse Olsson. Minnen från 1960- och 70-talen väcks till liv. Hasse Nordh, den vänsterhänte eleganten som slog igenom i Lugi för att senare fullfölja karriären i MFF. Målmaskin, men också playmaker innan ordet uppfunnits. Nordh var kantspelarnas bäste vän, kunde konsten att slå de där långa passningarna på diagonalen. Jag gillade honom skarpt. Bosse Olsson var IFK Malmös klenod. Lille-Bosse med hela publiken. Center i vad som förr kallades B-kedjan. Tuff, snabb, ettrig. Småväxt, därav smeknamnet. Lite doldis i ett stjärnspäckat lagbygge, just därför så lätt att tycka om. Ljus över Hasse & Bosse, handbollsikoner från förr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar